Mammaledigheten är snart över. Just nu känns det tungt. En del av mig vill bara dra täcket över huvudet och förtränga att måndagen kommer allt närmare. Det stockas i halsen när jag tänker på det. Andas. Det kommer bli bra. Jag vet ju det. Det är bara en stor omställning som känns lite läskig just nu. Men jag är glad att Johan ska få vara hemma och dela vardagen med Vera. Det förtjänar dom båda två!
Men tänk vilka fina dagar vi haft. Vera och jag. Nu är det Johans tur och jag tror att dom kommer ha det minst lika bra!
kickilotta.wordpress.com 